FORNA TIDERS LJUSBEHANDLING
Solljus - källan till liv:

Ljusterapi har en mycket lång historia. Redan för tusentals år sedan insåg människor över hela världen hur viktigt ljuset var för att människokroppen skulle må bra och fungera som den ska.

Den första ljuskällan som användes för medicinsk behandling var solljuset. Att använda solens strålar vid medicinska behandlingar kallas för helioterapi. De äldsta kända noteringar som rör användningen av helioterapi daterar sig från omkring år 1400 f.kr. Det var hinduer som behandlade patienter med hudproblem med olika växter i kombination med exponering för solljus. Hippokrates som levde ca 400 f.Kr, rekommenderade solbehandling vid en rad olika tillstånd. Under antiken var ljusterapi en integrerad del av läkekonstens Egypten. Greklan, Rom och Arabien. Många läkare trodde vid denna tid att solljusets läkande kraft berodde på värmen, men det fanns länge ingen vetenskaplig förklaring till behandlingens effekter.

I slutet av 1800-talet var helioterapi en erkänd behandlingsform av många läkare. År 1903 öppnade läkaren doktor Rollier det första sjukhuset som behandlade tuberkulos och spanska sjukan med solterapi i schweiziska Leysin. I boken ”La Cure du Soleil”, publicerad 1914, presenterade han sina resultat med helioterapi.

Exponering för naturligt solljus i friska luften var en vida spridd metod för att behandla skador under första och andra världskriget i Storbritannien, Italien, Frankriket och Tyskland.